Ragnhild Boström, född 1 november 1917 i Jönköping, död 18 augusti 2016 i Köpingsvik, var en svensk konst- och kulturhistoriker. Hon var dotter till advokaten Ragnar Strömbom och hans hustru telegrafkommissarien Märta Strömbom, född Öberg, och brorsdotter till konsthistorikern Sixten Strömbom (1888–1983). Hon gifte sig 1945 med intendenten vid Nationalmuseum filosofie licentiat Kjell Boström (född 21 juli 1921, död 21 juli 1953), som kort före sin planerade doktorsdisputation avled i polioepidemin. Hon var bosatt i Stockholm och under sommarhalvåret i Köpingsvik på Öland. Ragnhild Boström bedrev konsthistoriska studier vid Stockholms högskola från 1937 och var elev till professor Johnny Roosval. Hon blev filosofie licentiat i konsthistoria 1946 med en avhandling om "Olaus Magnus illustrationer". Därefter innehade hon till sin pensionering 1983 en central roll i forskningsföretaget Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, för vilket hon utfört sina första uppdrag 1940. Från 1976 var hon förste antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Hon var den främsta kännaren av byggnads- och konsthistorien örande Ölands kyrkor och har i bokverket Sveriges Kyrkor, från 1966 till 2011 publicerat grundläggande och omfattande vetenskapliga beskrivningar av ett stort antal av dem. En bibliografi över Boströms tryckta skrifter 1942–1997 är utgiven som bilaga i Sveriges kyrkor volym 222 (1997). Ragnhild Boström blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 1984. Hon var korresponderande ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och hedersledamot av Kalmar nation i Uppsala. Hon tilldelades Vitterhetsakademiens Gustaf Adolfsmedalj och Svenska fornminnesföreningens Oscar Monteliusmedalj 2003, Borgholms kommuns kulturpris 2009 och utsågs till Årets ölänning 2009. Source: Wikipedia (sv)